Julbordsguiden

Julbordet

I grund och botten så härstammar julbordet från vikingatiden och vikingarnas midvinterblot. Men julbordet började ändå inte bli allmänt förän runt 1900-talet. Det kom fram för man ville ha en mer och mer perfekt jul. Julbordet har ingenting med Jesus födelse att göra utan denna måltid kommer helt och hållet från vikingarna. Vi har julbordet idag som en måltid runt julen som började vid mitten på 1800-talet. Det var vid denna tidpunkt som man lärde sig att bevara och konservera mat. Julbordet kan ses som en gräns mellan färsk mat och det bevarade saltade,torkade och inlagda maträtterna. Idag har det mer blivit en tradition att man ska ha julmaten runt juletid fastän att man kan äta de olika sakerna på ett julbord i stort set under hela året.

Utav de olik delarna för ett julbord så är dopp i grytan det som är äldst tillsammans med julkorven och lutfisken som har äldst anor tillsammans med gröten och syltan åts de på traditionella julmiddagar före 1900-talet. Julskinkan, prinskorv, jansons frestelse och köttbullar är rätter som kom till under 1900-talet. Julbordets betydelse i dag är att det jämförs med mat från förr. Julen totalt sett har en blandning av olika fruktbarhetsriter, den mytologiska midvinterblot från vikingarna tillsammans med berättelser från bibeln och där man även på senare tid har lagt till med seder och bruk för att krydda julen lite extra. Julgrisen har varit och är en stor betydelse för dagens julbord och förr var den viktig för även om man var fattig så skulle den finnas där, det var brukligt och en tradition att slakta grisen på Luciadagsmorgonen. Vissa delar av julmaten skiljer sig mellan olika platser i olika delar i Sverige medan vissa rätter på julbordet är med på alla julbord.

Men ett julbord idag är som en buffé utav en massa mat, kan även liknas vid ett smörgåsbord. Vad som ska finnas på ett julbord kan variera men i dagens så kan man säga att man ska hämta maten i fem olika steg och i det första hämtar man olika inlagda sillsorter, strömmingar, sillsallad, gubbröra, potkes och västerbottenost. Som dryck är det valfritt mellan alkoholfritt eller ej, snapsen brukar vara ett välkommet tillskott. På andra turen hämtas lax i alla, rökt fisk, ål och aladåb med en fisk sallad och räkor till. Här funkar det att dricka lite champagne och även ren kryddig spritsort. Till den tredje rätten hämtas pastej, julskinka, fårfiol, kalla kötträtter, syltor, grisfötter, ägg- och ostsallad. Här så passar en besk snaps och en god dryck är en mustig ale. Till den fjärde vändan hämtar man varmrätter som Janssons frestelse, kokt oxtunga, köttbullar, oxbringa, julkorv, revbensspjäll, brun-, röd- eller långkål. Här ska även lutfisken vara med. Ett rött vin är en utsökt dryck till detta eller ett alkoholfritt rött vin. Till den femte turen så hämtas dessert som risgrynsgröt, ris á la Malta, klenäter, bärkompotter, fruktsallad, kex och ost, kanske en punschtårta eller en spettekaka eller äppelkaka. Ett portvin kan passa alldeles utmärkt. På ett klassiskt julbord ska man även sjunga ner snapsen.