Hitta efter ett julbord nära dig

Tipsa om riktigt bra julbord

Läs julbordsrecensioner

Shower årets bästa julshower

Julbordets Historia

Inget julbord utan julskinka, för att inte tala om sillsalladen och Janssons frestelse förstås! Alla självklarheter på det traditionella svenska julbordet som vi ser det. Men faktum är att det vi i dag ser som självklart på det dignade julbordet inte alltid har varit det. Det svenska julbordet har en lång historia och tros i själva verket ha sina rötter långt ifrån julgranar och juleljus, nämligen i våra hedniska förfäders offerfest Midvinterblotet. Genom århundradena har julbuffén sedan sakteligen utvecklats till det julbord vi känner i dag. Julskinkan som numera kan kallas julbordets kronpjäs blev till exempel ett bestående inslag på julbordet först på 1700-talet. Köttbullen å sin sida erövrade sin fasta plats på julbordet så sent som för cirka 40 år sedan även om den kommit och gått innan dess. Av dagens alla delikatesser på julbordet kan faktiskt bara julkorven och kalvsyltan spåras tillbaka till det svenska bondesamhällets julbord. Fikon, dadlar och nötter blev populära, exotiska inslag på julbordet under 1800-talet. Men inte bara tiden är en faktor, julbordets delikatesser varierar även beroende på var i Sverige man befinner sig och vilka råvaror som historiskt sett har stått till buds. Det är till exempel inte ovanligt att finna flera viltinslag på julborden i norra Sverige medan det på julborden i söder är betydligt vanligare med olika fläskrätter. Hur man väljer att servera kålen på julbordet varierar även det över landet. Julbordet har alltså förändrats genom tiderna och gör så än i dag. Numera finns en uppsjö av alternativ till det klassiska svenska julbordet att välja mellan. Variationen är stor, allt ifrån det vegetariska julbordet till julbord med sushi.

Julskinkan

Bland det dignande julbordets många delikatesser framstår julskinkan som självaste kronjuvelen. Det är inte bara julskinkans storlek och smak som gör att den överträffar det mesta på det traditionella julbordet. För oss flesta är den helt enkelt det viktigaste och mest klassiska inslaget i julmaten. Ingen jul utan julbord och inget julbord utan julskinka helt enkelt! Men så har det inte alltid varit. Julskinkan började dyka upp som ett stående inslag på julbordet först på sent 1600-tal och då bara hemma hos mer välbärgade familjer. Först på 1700-talet slog julskinkan igenom på bred front på de svenska julborden och då kom den för att stanna. Vissa menar dock att julskinkans historia går betydligt längre tillbaka än så, ända till förkristen tid. I dag finns det hur som helst en uppsjö av varianter och varierande recept på den älskade julskinkan att servera på julbordet. Allt ifrån klassiskt senapsgriljerad julskinka, Cajsa Wargs kryddskinka, till julskinka griljerad med citrusskal och ingefära, dyker upp på de svenska julborden. Kärleken till julskinkan tycks inte känna några gränser när det dukas upp till julbord. Så pass att det nuförtiden även finns vegetarisk julskinka att servera på julbordet för dem som har valt bort kött helt och hållet. Oavsett i vilken form skinkan serveras är det en sak som är säker. Julskinkan är julbordets ohotade mästare. Det faktum att det årligen säljs mellan 6000 och 7000 ton julskinka till de svenska julborden borde vara bevis nog.

Efterrätter

Självklart följs julskinkan, sillsalladen och Jansons frestelse av åtskilligt mer på det välfyllda julbordet och då särskilt efterrätter såsom klassikern Ris à la Malta. Denna dessertvariant av risgrynsgröten har dock ingenting med Malta att göra utan kom till det svenska julbordet via Danmark. Vårt namn för rätten kommer ur en kreativ tolkning av det danska namnet för rätten, Risalamande, kort och gott ris med mandel. Risgrynsgröt, vispgrädde, socker, vaniljsocker och mandel utgör huvudingredienserna i denna julens kanske mest folkkära efterrätt på julbordet. Vanligt på de svenska julborden är också varianten Apelsinris, där färska apelsiner får ge smak till denna krämiga dessert. Men så var det ju det här med det perfekta tillbehöret till Ris à la Maltan på julbordet. De flesta är överens om att det ska vara bär i någon form, men om det ska vara sylt eller bärsås, därom tvistar de lärde inför varje dukning av julbordet. En annan klassisk efterrätt på julbordet är den småländska ostkakan. Även i denna delikatess är mandeln en nyckelingrediens. Den mjuka ostkakan serveras gärna ljummen med sylt och lättvispad grädde. Saffransbullar i olika tappningar, gärna med mandel, är en annan populär avslutning på julbordet. Äppelklubban, som ibland även går under namnet knäckäpple, är en annan klassiker på julbordet. Traditionen av att servera äpplen på julbordet går långt tillbaka. I denna form doppas äpplena i karamellag, de ”knäckas” helt enkelt, och setts sedan på en pinne innan de dukas fram på julbordet. En annan vacker och smakrik äppelskapelse som kan förgylla julbordet är kanelpaj med portvinsäpplen.

Julbordets gröna

Julskinka, köttbullar och prinskorvar i all ära, men julbordet vore allt bra tråkigt utan dess gröna tillbehör som komplement till alla godsaker från djurriket. Även om inte färska grönsaker tillhör vanligheterna på de svenska julborden så finns det ofta många kokta och inlagda favoriter att välja mellan. Utan kålen till exempel skulle det traditionella julbordet tappa betydligt i både färg och smak. Den som ännu inte har haft nöjet att smaka griljerad kålrot vid julbordet har en sann smakupplevelse att se fram emot. Kål i olika färger och former är dessutom en julbordsfavorit med många regionala varianter. I Halland har man för vana att servera långkål på julbordet, en särskild variant av kokt grönkål som passar extra bra till julskinkan. I Skåne har man en mer långtgående tradition av att servera så kallad brunkål på julbordet medan rödkålen ursprungligen tros ha serverats på de bohuslänska julborden. I dag däremot är rödkålssalladen ett stående inslag på julbord runtom i hela landet. Det gäller även den ceriserosa rödbetssalladen som smaksätts med bland annat äpple och blir ett färgrikt inslag på julbordet. Lättkokt brysselkål är en annan omtyckt klassiker som inte bör glömmas bort bland alla andra favoriter på julbordet. Som så mycket annat på julbordet kan denna traditionella delikatess med fördel serveras i en ny, spännande tappning. Grönkål med chèvre och rostade nötter tillhör en av uppstickarna på det svenska julbordet. Legymsallad med bland annat morötter, ärter, äpple och saltgurka får väl snarare räknas som en av de gröna klassikerna på julbordet vid det här laget och utgör ett uppskattat tillbehör.

Julbordets drycker

Julöl, julmust, glögg, julbrännvin och snaps. Ett dignande julbord kräver naturligtvis något att dricka till och precis som med maten finns det ett digert utbud vad gäller drycker på julbordet. Långt före dagens traditionella julbordsfirande var det faktiskt drycken som stod i centrum. Att ”dricka jul” är ett av de äldsta julfirandena i Sverige, något man ägnade sig åt långt innan vi fick för vana att sätta oss ned kring julbordet och njuta av julskinkan. Om vi i dag ofta väljer att avnjuta julbord på olika restauranger, så hade de svenska bybönderna en något likartad tradition. Några dagar före jul gick man helt enkelt från gård till gård för att smaka på den hembryggda och egenkryddade julölen. Julöl ser vi som ett självklart inslag på julbordet än i dag. Porter är en alldeles egen variant av öl på julbordet. Många bryggerier passar på att servera denna mörka, överjästa öl i extra julig skrud när det lider mot jul. Även julklassikern glögg som vi brukar njuta av vid julbordet har gamla anor. Denna värmande och kryddstarka dryck dracks förr i tiden året om, men sedan drygt hundra år tillbaka har glöggen varit en av julbordets särskilda pärlor. Som alkoholfri favorit på julbordet får vi naturligtvis inte glömma julmusten. Denna mörkbruna svenska läskedryck har kommit att bli så älskad att den numera inte bara dyker upp på julbordet utan även till påsk, då under namnet påskmust. Julmustens recept är av tradition hemligt men så mycket kan vi avslöja att denna julbordsdryck bland annat innehåller humle och malt. Vill man ha ytterligare ett juligt alkoholfritt dryckesalternativ på julbordet är hemkokt äppelsaft men smak av kanel något att rekommendera.

Fisk på julbordet

Havet är en källa till många av julbordets delikatesser. En klassiker på julbordet är förstås sillen som serveras i en mängd olika varianter och smaker när det lider mot jul. Klassiska julrecept på inlagd sill brukar innehålla bland annat rödlök och kryddpeppar men varianterna är nästintill oändliga. Medan vissa hävdar att senapssillen är ett måste på julbordet sparkar andra bakut om currysillen råkar lysa med sin frånvaro. Den klassiska sillsalladen med bland annat potatis, inlagda rödbetor och äpplen är för många en annan självklarhet på julbordet. Ytterligare en klassisk fiskanrättning på julbordet är lutfisken. Lutfisken görs av torkad fisk, oftast långa eller sej, och lutningen sker i tre steg innan den kan serveras på julbordet. Först blötläggs den torkade fisken upp till sex dagar för att mjukna. Därefter lutas fisken lika länge i kalk och sodalösning för att den ska svälla och få sin speciella smak. Därefter läggs lutfisken i urvattning i upp till en vecka för att till slut landa som delikatess på det svenska julbordet. Gravad lax har på senare år också kommit att höra julen till och serveras nu som ett självklart inslag på många julbord runtom i landet. En annan julig variant av laxen är att senapsgriljera den, precis som vi ofta gör med julskinkan. Och fler fiskar finns att räkna med! I Skåne till exempel tillhör luad ål det traditionella regionala julbordet medan man i Uppland och Stockholmsregionen inte bör bli förvånad om man serveras så kallad julgädda. För vissa är fisken det allra viktigaste på hela julbordet. Så många entusiaster finns det att det numera går att avnjuta julbord med uteslutande fisk i både Stockholm, Göteborg och Malmö.

Nötter och Mandlar

En diger skål med nötter är lika självklar i juletider som Janssons frestelse på julbordet. Nötterna har nästan en lika lång tradition i det svenska julfirandet som julskinkan. Drygt 100 år efter att julskinkan blev ett stående inslag på det svenska julbordet bidrog den då växande kolonialvaruhandeln till några exotiska uppstickare bland julmaten. Utländska godsaker som fikon, dadlar, russin och nötter fick en plats på julbordet, en plats de har än i dag. Till julens favoriter hör bland annat hasselnötter, valnötter och paranötter. Mandeln är ju egentligen ingen nöt utan en stenfrukt, men dess speciella plats på julbordet gör att denna juldelikatess inte på något vis kan förbises i sammanhanget. Förutom att utgöra en godsak i sig själv efter att till exempel ha rostats eller kanderats, så spelar mandeln också en viktig roll för flera andra av julens matjuveler. Vad vore väl risgrynsgröten utan mandeln? För att inte tala om Ris à la Malta och glöggen? Mandeln skänker även sin distinkta och lena smak till julklassiker som den småländska ostkakan och till en mängd varianter av de gyllengula saffransbullarna. Knäckandet av nötter hör helt enkelt till julens eget soundtrack, minst lika mycket som favoritjullåten eller en sprakande brasa. Att få knäcka sin första julnöt är för vissa lika viktigt för julefriden som levande ljus i granen. Nötterna är visserligen ringa till sin storlek om man jämför med andra delikatesser på julbordet, men dess betydelse för det svenska julfirandet är minst sagt stor. Och så finns det ju de som hävdar att man dessutom blir smart av att äta nötter.

Julgodis

Kanske är det så enkelt att det passar med något extra gott i skenet av julgransljusen och att det är därför vi har en sådan uppsjö av julgodis. Julen må vara barnens högtid men i ärlighetens namn brukar julens riktiga godbitar som knäck, kola, mintkyssar och polkagrisar gå hem minst lika bra hos vuxna i juletider. För många är det lika viktigt, om inte viktigare till och med, att själv koka sin knäck och kola, som att äta den. Det hör helt enkelt julen till att pyssla och baka sitt eget godis till julbordet. Att få till den där perfekta mintkyssen, den riktigt fylliga ischokladen, eller den utsökt knäckiga kolan, vilken julefrid! Polkagrisarna torde vara undantaget som bekräftar denna juliga regel. Polkagrisbak i det egna hemmet tillhör ovanligheterna även i pyssliga juletider. Den som någon gång har dristat sig till att själv baka dessa juliga karameller vet att proceduren är minst sagt komplicerad, dessutom brukar det inte direkt krylla av marmorskivor i ett vanligt svensk kök. Men skam den som ger sig! Den som väl har fått till den där krispiga polkagrisen vet att det är mödan värt. Men för dem som tycker att det finns viktigare och mysigare saker att göra inför julen än att stå och svettas över en kokande gryta knäck eller gräddkola finns det tack och lov alternativ. Det är ju faktiskt fullt möjligt att köpa färdigt julgodis att mumsa på, det brukar också gå hem bland både barn och vuxna. I denna kategori hör naturligtvis den älskade chokladasken hemma. En ask med familjens favoritchoklad har seglat upp och blivit en riktig klassiker i det svenska julfirandet.

Exotiska julbord

Riktiga jultraditionalister må sätta i halsen av att bara höra orden mezer och julbord i samma mening, för att inte tala om julbord och sushi. Men trots det svenska julbordets kvalitet och variation finns det faktiskt många av oss julfirare som tröttnar på den traditionella julmaten. Och ska man vara ärlig kan det ju bli lite mastigt när man väl är framme vid sitt femte julbord för säsongen. Då är det ju tur att det numera finns rikligt med alternativ till det traditionella julbordet att välja mellan. Under de senaste decennierna har allt fler nya varianter av det klassiska svenska julbordet dukats fram runtom i Sverige. Skaran julfirare som väljer att pröva på en ny typ av julbord växer och det finns en uppsjö av alternativa julbord att frossa bland. Dels finns det de restauranger som väljer att blanda upp det svenska julbordet med utländska inslag i sann crossover-anda. Varför inte duka upp lite prosciutto bredvid Janssons frestelse eller lite sashimi bredvid lutfisken på årets julbord? Andra tar steget längre och byter ut hela det svenska julbordet mot utländska delikatesser. I den exotiska genren märks bland andra de indiska, italienska och libanesiska julborden. Även asiatiska julbord med sushi och wokrätter står till buds för dem som vill pröva på julbordet i en ny tappning. Eller varför inte välja ett dignande franskt julbord med hors d’œuvre? Det finns även de som satsar på ett genomgående kulinariskt tema på julbordet och väljer att lägga tonvikten på allt ifrån barbeque till fisk. Fiskjulbord med delikatesser från havet är numera så populärt att det finns spritt i både Stockholm, Göteborg och Malmö.

Vegitariskt julbord

Det helvegetariska julbordet är ett omtyckt och lyckat exempel på det svenska julbordet i ny tappning. Delikatesser som den färggranna rödbetssalladen och kål i alla dess färger och former kan man med fördel behålla även på det gröna julbordet. Och tro det eller ej, det finns faktiskt smakrika, vegetariska alternativ till i stort sett alla köttdelikatesser från det vanliga julbordet! Varför inte byta ut julskinkan på julbordet mot senapsgriljerad quorn eller tofu i en smakrik marinad till exempel? Julbordets prinskorvar kan lätt ersättas med sojakorv för att passa vegetarianen. Hemmagjorda sojafärsbullar med lök och ägg är en annan favorit på det vegetariska julbordet och för veganen går det naturligtvis bra att hoppa över ägget. Ett annat smakrikt alternativ till julbordets köttbullar är hasselnötsbiffar med rotselleri och zucchini. Och kan vad kan tänkas passa bättre bredvid de vegetariska bullarna på julbordet om inte en vegetarisk Jansson? Julbordsklassikern Jansons frestelse kan med enkelhet genomgå en metamorfos till en smakrik vegetarisk Örtagårdsfrestelse eller Rotfruktsjansson. Ibland kallas denna vegetariska variant även för Jönssons frestelse när den dyker upp på julbordet. Kålen har som bekant en hedersplats på det traditionella julbordet och så även på det vegetariska, där den till och med tillåts briljera ännu mer. Bredvid långkål, brysselkål, rödkålssallad och brunkål dyker ofta kålroten upp i griljerad form på det vegetariska julbordet. Den griljerade kålroten är en utsökt delikatess på julbordet som verkligen är att rekommendera för den som ännu inte har provat.